Artikel
En gravöl för CWAS

Britterna är bra på musiktidningar.

Min personliga favorit är Record Collector, som har det mesta av det jag frågar efter; djupa och kompetenta temaartiklar (ofta med glimten i ögat), detaljerade discografier, intervjuer (inte bara med musiker utan också med fans och halvnördiga samlare), recensioner, informativa värderingar, kvalitetsdiskussioner, blodfulla insändare, fullödig skivsläppsinformation, annonser etc.

Lite dyr, men oftast värd varenda krona.

Bland de publikationer som vanligen brukar bjuda sina läsare på en gratis-cd har Comes with a smile, enligt min mening, varit helt outstanding. Om än lite dyr.

Framför allt för att blandningen av nya och äldre grupper och artister på friplattorna varit imponerande – och för att nästan allt material varit exklusivt.

Här handlar det inte om utköpt skåpmaterial eller styrd promotion, utan i huvudsak om låtar som inte går att komma över på annat sätt; t ex live- eller demomaterial. Eller bonusspår från japanska albumutgåvor.

I CWAS tjugonde nummer handlar det om exklusiviteter från bl a Arab Strap, Death cab for cuties, Mick Harvey, The New Pornographers och Spoon.

Det trista i kråksången är bara att Comes with a smile utgåva 20 är - den allra sista…

Efter en sisådär fem års kamp ger nu entusiasterna bakom det glossiga magasinet upp.

Med andra ord sista chansen nu att göra er en bekantskap vars värde ändå varar. (Redan säljs gamla nummer av CWAS för 40 pund på ebay!).

Björn Mogreen, 2006-03-07

© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.