Lista
Bäst just nu
Bäst just nu: juli 2006.
Nik Bärtsch´s Ronin – Stoa (ECM) 2006
Zen-funk. Hypnotiska meditationer för piano, slagverk och bas och dito klarinett. Aldrig hört något liknande.
Giuseppe Verdi – La Traviata
Anna Netrebko, Rolando Villazón, Wiener Philharmoniker / Carlo Rizzi
(DVD Deutsche Grammophon) 2006
Verdis mest tjusande melodier i en hypermodern liveuppsättning från Salzburg. Och ryska Anna Netrebko sjunger andan och sansen ur en.
Scritti Politti – White Bread Black Beer (Rough Trade) 2006
Jordgubbstårta för julis verandor. Skimrande maränger för bersåliv. Utsökt pop med smekpotential. Arrangemang för änglar på moln. Friskt som saltvattnet i Arild.
Beirut – Gulag Orkestar (Ba Da Bing! Records) 2006
Det finns inga avstånd. Nittonårige Zach Condon från New Mexico skapar balkanmusik med fingertoppskänsla. Trumpet, ukulele, piano, violin, klarinett, mandolin, cello blommar ut i en sådan vemodigt livskraftig musik att man bara smälter.
Och sången är stark och bärande. Och det förekommer inga gitarrer!
Olika Artister – Svenska Schlagertjejer, Dubbel-CD (Universal) 2005
En helt naiv samling. Glatt och svårmodigt svenskt med klämmiga flickor i hjärtat sårade. Anita Lindblom, Lill-Babs, Ulla-Bella, Yvonne Norrman, Towa Carson, Agnetha Fältskog Mona Wessman - ja de flesta tjejer som sjöng och hade hits på 60-talet (tre låtar är från decenniet innan). Det är roligt, nostalgiskt och bitvis outhärdligt. Men så kommer Britt Damberg i 'Hälsa Mikael från mej'. Det är magnifikt.
Dixie Chicks – Taking The Long Way (Open Wide/Columbia) 2006
Amerikansk stämsång och glittriga gitarrer och pigga fioler. Bilradiomusik av bästa kvalitet. Rick Rubin har producerat och det bara flyter på. En treveckorsplatta, men aldrig någonsin något för herr Mogreen.
Chris Isaak -The best of Chris Isaak (Wicked Game/Reprise) 2006
Så äntligen den bästa fullblodsromantiken för självömkansdagar. Sorgen, ensamheten och tequilan. Chris Isaak är överlägsen i denna gren.
Emil Jensen – orka då (Adrian Recordings) 2006
Herr Örjan har utnämnt denna platta till århundradets hittills bästa svenska. Ja, den ligger väl där någonstans och pockar på beröm. Emils andra är fylld av egensinnig lyrik som tar strupgrepp på vardagen. Sköra, attraktiva melodier och luftiga, intelligenta arrangemang. Vad har man varit med om? Det undrar man och spelar den igen.
The Replacements –The best of the Replacements: Don´t you know who I think I was (Sire/Reprise/Rhino) 2006
Skrammelrock från Minneapolis. Inte så petnoga sånginsatser, utan mer vacklande och hipp som happ.
Paul Westerbergs skeva sånger har här fått en rättvis förpackning. Jag hoppar över några vrak, fascineras av vissa potenta rusningar och instämmer i några ömkansvärda ögonblick
när allting är svartgrått. Det är kanske inte den mest hälsosamma rockmusiken men man kan ju då citera det finska muttrandet: "Hälsa är lika med fördragbart lidande".
Jag drar mig nog rätt bra vidare efter en dos Replacements.
Olika Artister - The Trip curated by Jarvis Cocker & Steve Mackey 2006
Inte låsa upp sig enbart till frijazz eller förkrigsblues. Utan ta lite av varje. Blif en dåre eller en eklektiker. Det finns just nu inget bättre statment för en sådan hållning än Jarvis Cockers och Steve Mackeys noga utvalda samling låtar på en dubbel-CD. Det är nog deras favoriter hela högen, men kanske finns en och annan provokation.
Mogreen har skrivit uppskattande om det här tidigare och jag gör också vågen. Jag gillar Porter Wagoner i "The Rubber room", Dory Previns "The Lady with the Braid" och faktiskt nästan alla spåren. Möjligen är jag litet blyg och dröjande inför Birthday Party. Men allra, allra bäst är Alan Vega. New York och primitiv disco i Jukebox Babe från 1981.
Dag Ståhl, 2006-07-01
© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.