CD recension: Bitter Honey av Eef Barzelay
Naket och bitterljuvt
Artist: Eef Barzelay
Titel: Bitter Honey
Bolag: spinART records, 2006
Betyg: 8
Deppig, hjärtesargad eller bara missförförstådd i största allmänhet? - Misströsta inte. Här är skivan för dig! 10 låtar framförda till enkelt akustiskt gitarrkomp av Eef Barzelay, till vardags sångare och gitarrist i indiecountryrock-bandet Clem Snide. Nu behöver man ju inte befinna sig på ett känslomässigt bottenplan för att uppskatta de här bittra, cyniska och rätt kvicka betraktelserna av mänsklig skröplighet, men det hjälper nog.
Eef Barzelay, är en ny bekantskap för mig, och påminner i tonen om Loudon Wainwright, en av mina gamla singer-songwriter favoriter. När jag hör Barzelays gnälliga och sköra röst svänga från desperation bredvid ett hamrande gitarrkomp till viskande förtrolighet nära ett förstrött arpeggioplock, ja då tänker jag på Loudon i hans bästa stunder. Men ju mer jag lyssnar på Eef ju mer inser jag att den här killen har ett eget sound och att det faktiskt krokat mig rätt svårt. Och så kan jag inte låta bli att gilla låtar med strofer som ”…The truthfullness must leave the room if I ever wish you well…” eller ”Sometimes I wish you were dead, just to see how it would feel…”.
Bitter Honey består av två delar. Den första med samma titel som plattan och ett stämningsläge som inte kan beskrivas mycket bättre än så. Andra delen: ”Let us be naked” är lite mer uppsluppen men bara lite. Här finns den förtjusande lilla bagatellen ”little red dot” och Barzelays eleganta ironiska tolkning av den kristna julvisan ”joy to the world”, inte att förblanda med Hoyt Axtons låten.
Att fånga uppmärksamheten med så enkla medel som sin röst, bra texter och en gitarr i ett medialandskap som excellerar i högljudd pyroteknik, måste anses som ett stordåd i sig. Men det är just det som är musikens makt och magi.
Får nog kolla in Clem Snide också – och då menar jag inte i Den Nakna Lunchen!
Peter Linde, 2006-05-02
© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.