i otakt bland toner och ord på internet

Mr. Blackpool sitter och tänker på hur mycket bättre musiken var förr.

CD recension: Live at Queen Elisabeth Hall av Brett Anderson
Trippeln i hamn

Artist: Brett Anderson
Titel: Live at Queen Elisabeth Hall
Bolag: Concert Live, 2007
Betyg: 8

CD omslag: Live at Queen Elisabeth Hall av Brett AndersonJag har nämnt det här lilla “live-bolaget” två gånger tidigare, och båda i samband med den gamle Suede- och Tears-sångaren Brett Anderson - som ju numera kör drogbefriad och solokvist.

Brett hör till det styva dussinet osignade artister, hittills, som låtit sig spelas in live i olika londensiska konsertlokaler, för att sedan låta resultatet, i form av vanligen en dubbel-cd, spridas ut till en mycket snäv krets fans; närmare bestämt 1500.

Andra i artistlistan är t ex Raconteurs, Magic Numbers, Keane och Simply Red.

För Brett har det handlat om ett särskilt litet projekt; en trilogi.

Först en liveplatta med fullt och strömfört band, sedan en helt akustiskt liten intimshow - och nu en förvisso akustisk konsert ånyo, men med ett lite annorlunda låtval, och framför allt; stråkar.

Och även om det, och märkligt det kanske vore annars, infunnit sig en viss mättnad på herr Anderson kan jag ändå inte låta bli att gilla det här, också.

Karlfan har både röst och charm och bra låtar.

Inte minst dem i Suedeskrud.

Men om jag nu bara skulle få rekommendera en av de här trenne dubblarna; vilken skulle det då bli?

Tja, kanske ändå den här - eftersom han vågar sig på den ljuvligt vackra Still life.

Men den förra, helakustiska, är inte heller fy skam.

Och den allra första kan ni f ö redan glömma; den är nämligen slutsåld sedan länge.

Och risken är dessutom uppenbar att de andra två snart gör den sällskap in i klenodernas förlovade rike.

Concert Lives existens börjar nämligen bli känd i vidare kretsar, och grabbarna bakom gör ett mycket gott hantverk, med utmärkt ljud.

Och vad säger man f ö om att ha en ännu nästan ljummig platta i handen bara sex dagar efter konserten…?

Men nu hoppas jag att i varje fall Brett tar en liten paus.

Björn Mogreen, 2007-10-31