i otakt bland toner och ord på internet

Mr. Blackpool sitter och tänker på hur mycket bättre musiken var förr.

CD recension: Find me av Happy Rhodes
She makes me Happy

Artist: Happy Rhodes
Titel: Find me
Bolag: Auntie Social Music, 2007
Betyg: 8

CD omslag: Find me av Happy RhodesDen här skönsjungande lilla madamen hittade jag via Örjan, och min fascination av Kate Bush.

Hon påstods vara en lågbudgetversion av fröken Bush, men det visade sig betydligt bättre än så.

För när det verkligen funkar för Happy Rhodes så är det bara hur bra som helst.

Hennes svaghet är att det inte alltid funkar.

Därför har hon, tyvärr, heller aldrig nått de välförtjänta framgångarna.
Den här ”nya” plattan, den elfte, är t ex inspelad redan 2001, men hon hittade inget bolag som var berett att ge ut den.

Och först i höst, äntligen, når den oss nu via det välsignade cdbaby.

Fast då har det förstås tillkommit ett par färskare spår också.

Och visst är det en typisk Rhodesare.

Melodramatisk, yvig, mycket tidig Bush, lite Grieg och lite Bach, mörka texter…

Och en alltsomoftast alldeles fantastisk röst.

Det är inte bara Bush som slår mig den här gången, utan också Annie Lennox och Goldfrapp.

I sina respektiva bästa stunder.

Och nu hör även också jag influenserna av David Bowie och Peter Gabriel.
Det är inte alldeles helgjutet, men åttan får hon för sin långa, envisa kamp - och sin fantastiska röst.

Och jag hoppas nu innerligt inte att det ska behöva dröja sex år tills jag får höra henne igen, med något sprillans nytt.

Björn Mogreen, 2007-11-25