CD recension: The Redwalls av The Redwalls
Redwalls fastnar i tapeten

Artist: The Redwalls
Titel: The Redwalls
Bolag: Ryko, 2007
Betyg: 7 (svag)

När jag pluggade den här plattan hände något som dessbättre inte händer så ofta annars.

Den första känslan av ren besvikelse ersattes så sakteliga av känslan att ändå ha fått en platta med viss växtpotential på tallriken. Flera låtar fick efterhand mer av nerv, pock och spänst.

Och så långt förstås allt väl.

Men mitt i det energiska uppkoket svämmade intrycken plötsligt och oväntat över, och jag blev på något sätt mätt på stört. Och, faktiskt, uttråkad.

Jag tipsades om det här Chicagogänget i samband med att de släppte sin förra, och andra, platta, 2005. Och jag blev faktiskt helsåld på den här mixen av rufsig powerpop och mer traditionell rock, med tydliga 60-talsinfluenser.

Faktiskt så såld att jag snart också skaffade mig deras första platta - som dock var mer bleksiktigt mainstream, och inte rörde upp särskilt mycket.

Och när jag nu snuttar lite på förra plattan igen, och jämför med den nya, står det plötsligt alldeles tydligt att de tagit minst ett kliv tillbaka.

Eller möjligen upp på Gubbexpressen.

Det är fortfarande lite hanky panky, men samtidigt betydligt mindre rödbeta - och inte gillar jag heller det tydliga snattandet från Stones, någonstans i perioden kring Their Satanic Majestics.

Inte heldåligt visserligen, men heller inte mycket mer än näsan över. Tyvärr.

Björn Mogreen, 2007-11-13

© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.