CD recension: Street Symphony av The Subdudes
Subgubb

Artist: The Subdudes
Titel: Street Symphony
Bolag: Back Porch Records, 2007
Betyg: 7

Musikåret 2007 går mot sitt slut och det är dags att leverera sista recensionen för det här solvarvet. Tyvärr blir den lite halvljummen. Det hade ju varit betydligt trevligare att kunna avsluta otakteriet med ett brakande hysteriskt fyrverkeri än att behöva sända iväg en vesen häxpipa ensam ut i mörkret.

Ok, det där var faktiskt lite orättvist. Det här är ju ett typexempel på faran med att hålla en hög lägsta standard. The Subdudes åttonde platta ”Street Symphony” är inte alls dåligt. Kvar finns Tommy Malones pressade, starka och personliga stämma och dragspelaren John Magnies diskreta bälgablås i en New Orleansk blandning av soul, funk och rhythm and blues. Fortfarande är de många sånginsatserna förstklassiga och produktionen fläckfri men det är bara i ett fåtal spår som tex. det Neville Brothers inspirerade numret ”Brother man” och den smäktande ”No man” som man påminns om intensiteten och närvaron från de tre första albumen. Det har smugit sig in en viss sentimentalitet och gubbighet i resten av alstren på plattan och det är lite synd fast å andra sidan gör det ju alls ingen skillnad om man låter Street Symphony bli introduktionen till The Subdudes. De förtjänar absolut en större lyssnarskara och så finns ju då de där tre godingarna från tidiga 90-talet (The Subdudes; Lucky; Annunciation) kvar att falla tillbaka på om man sen vill ha mer vilket är rätt troligt!

Peter Linde, 2007-12-10

© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.