CD recension: The Wheel Man av Watermelon Slim and the Workers
Blues med melonsmak

Artist: Watermelon Slim and the Workers
Titel: The Wheel Man
Bolag: Northern Blues Music 2007 (Hemifrån)
Betyg: 7

The Wheel Man är uppföljaren till the Workers debutalbum som var en av förra årets bästa bluesplattor (Läs mer om den här på Otakt). Nya plattan har samma driv, samma fina låtmaterial helt och hållet komponerat av Bill Homans, eller Watermelon Slim, om man så vill.

Det enda den nya plattan inte har jämfört med sin föregångare är nyhetens behag. Annars finns här allt det goda som förknippas med Slim och hans jobbargäng (Michael Newberry på trummor, Ike Lamb och Ronnie McMullen gitarr samt Cliff Belcher på bas): Ett sjujädrans sväng och ett låtmaterial som omfattar allt från akustisk slideblues a la Blind Lemon Jefferson till munspelsnummer a la Sonny Boy Williamson och en röst som inte bara kan vara rå och melankolisk utan även smekfullt soulkänslig. Med på banan den här gången finns också några gästmusiker varav Magic Slim är den mest namnkunnige. Det låter helt enkelt bra utan krusiduller - Blues med uppkavlade skjortärmar.

På 60-talet diskuterades livligt i musikpressen om verkligen vita musiker kunde eller borde spela blues. Den diskussionen är sedan länge död, skjuten genom hjärtat upprepade gånger av musiker som Alexis Corner, Michael Bloomfield, Johnny Winter, Peter Green mfl., mfl och nu senast av Watermelon Slim.

Peter Linde, 2007-11-11

© 2005-2009, de enskilda författarna. Använt med tillstånd.